Har du frågor om fukt- och mögelskador, läs mer nedan

Fukt är vatten. Vatten kan finnas osynligt i luften i ångfas, och kan även finnas i fast form i så kallad vätskefas– det vatten vi ser.

Det är viktigt att känna till skillnaden. Vatten i ångfas kan man alltså inte se eftersom det är vattenmolekyler fördelat i luften, medan man kan se vatten i västkefas som droppar eller fri vattenyta. Det vi i dagligt tal menar med fukt är därmed både vatten i ångfas och vätskefas.

För att ange hur fuktig luft är används ofta begreppet relativ fuktighet (RF). Det uttrycker mängden vatten som finns i luften i förhållande till hur mycket vatten luften maximalt kan innehålla – vid en given temperatur.

Varm luft kan bära mer vatten än kall luft. Det är lätt att förstå om man varit inne i en ångbastu. De flesta har väl också upplevt hur lite vatten luften kan inneha en kall vinterdag, då utandningsluften snabbt övergår till små vattendroppar (dimma).

Fukt i sig är helt ofarligt. Men fukt tillsammans med organiska material orsakar ofta problem vid ogynnsamma förhållanden.

De båda ”typerna” av vatten skiljer sig emellertid kraftigt åt:

• Vatten i ångfas förändrar material relativt långsamt.
• Vatten i vätskefas förändrar material relativt fort.

En skada som beror på att ett rör springer läck kan bli mer drastisk och kräva ett omedelbarare ingrepp jämfört med ett mögelangrepp som bryter ner ett material långsammare. Men bägge fallen är exempel på fuktskador som beror på vattnets inverkan på materialet. Vi lever i en del av världen med stora temperatursvängningar i utomhusluften, vilket ställer stora krav på våra byggnader.

Eftersom både mängden vatten i uteluften och temperaturen utomhus varierar mycket mellan sommar och vinter samt även över dygnet, varierar den relativa fuktigheten på samma sätt. På sommaren är det varmt utomhus, det medför att det finns ganska mycket vatten i luften.

På vinterhalvåret är det ganska kallt utomhus, viket medför att det finns ganska lite vatten i luften. När sådan luft värms upp inomhus sjunker den relativa fuktigheten betydligt mer än under sommaren. Sommaren har sina speciella fuktproblem, och vintern sina.

Alla vet vi vad som händer om fuktig luft kyls av när den träffar en kall yta, t ex utsidan av ett ölglas på sommaren, eller insidan av en bilruta på vintern. Det bildas kondens, d.v.s. vattnet fälls ut från luften (ångfas) och övergår i vätskefas – fritt vatten.

På samma sätt kan hus drabbas. När fuktig luft når kallare delar av huset, kan det både uppstå hög relativ fuktighet samt kondens om temperaturen är tillräckligt låg.

På bilrutan torkar vi snabbt bort överflödsvattnet eller sätter på defrostern. I huset är det inte alltid lika lätt. I många fall kan man därför påstå att fuktproblem i huvudsak är ett temperaturproblem. Framförallt är det de stora skillnaderna mellan ute och inne, och mellan olika tider på året, som är problematiska.

Fuktskador kan vara av olika slag:

• Formförändringar av material =svällningar, krympning sk. deformationer
• Ytlig mikrobiell skada = mögelsvampar och bakterier.:
• Rötskador = rötsvampar, skador som påverkar hållfastheten
• Synlig fukt = fritt vatten på mark eller synligt på väggar och golv
• Lukt = Lukt av mikrobiell aktivitet i t ex grunder eller bjälklag
• Kombination: Vanligt med både synlig fukt och t ex mikrobiell påväxt

De naturliga fuktproblemen, alltså inte rena vattenskador och läckage, är ofta koncentrerade till husets yttre delar, dvs. grund, golv, tak och ytterväggar. Du kan tänka dig ditt hus som en sluten låda. Det är där lådan kommer i kontakt med omgivningen, mark och luft, som riskerna är som störst. Då lådans yttre på olika sätt är isolerad från omgivningen, d v s kall utanpå, varm inuti, så ökar fuktriskerna om det sker en fukttransport ut i konstruktionen. Detta innebär att det ställs höga krav på att dessa konstruktioner är fuktsäkra.

Mikrobiella skador på kallvind orsakade av bristande ventilation. 

Hussvamp i grund orsakad av uteluftsventilering och markfukt. 

Mögel på gipsskiva i källarvägg, till höger ser du vad som orsakat skadan.

Inträngande fukt på källarmur bakom den invändigt isolerade väggen till vänster. 

Riskerna har också ökat genom vår egen byggteknik.

Nya konstruktioner och nutida byggteknik som förändrat och moderniserat äldre konstruktioner, som dagens krypgrunder, tilläggsisolering av vindar och invändigt isolerade källare m m, skapar lätt fuktrisker. Den naturliga otätheten och den ”dåliga” isolationsförmågan i gamla hus bidrog till att hålla den relativa fuktigheten på en acceptabel nivå.

Förr sades att man eldade för kråkorna. Egentligen eldade man för husen också, även om mycket av värmen inte tillvaratogs för bostadsändamål. Lådan var varmare på utsidan, kan man förenklat säga om gamla tiders hus. En s k torpargrund med murstock kunde ofta hålla den relativa fuktigheten i grunden i ”schack” genom den värme som murstocken avgav och det värmespill som transporterades ner genom golvkonstruktionen.

En gammal torpargrund med murstock och naturliga otätheter höll fuktigheten på en lagom nivå.

Här är de fyra vanligaste konstruktionerna som är i riskzonen för fuktskador:

Invändigt isolerad källarvägg.

Pilarna visar markfukt som påverkar betong och regelkonstruktionen.

Markfukt kan både betecknas som fukt i luft och fukt i vätskefas. Fukt i luft kan ”styras eller ”påverkas” med temperatur , fukt i vätskefas kan normalt inte påverkas av temperatur utan transporteras in genom materialen kapillärt.

Åtgärder: Uppstår problem i konstruktionen behöver ofta en mekanisk sanering utföras.

Isolering bör ej ligga på insidan. Kontroll av dränering samt yttre fuktskydd. Måla med fuktsäkra färger på insidan eller återställ med oorganiska reglar och material. 

Platta på mark med ovanliggande isolering.

Markfukten påverkar betongplattan och träreglarna, en för hög fuktstatus kan uppstå både som funktion av fukt i luft och fukt i vätskeform.

Då det ligger en isolering ovanpå betongen kyler man skiktet mellan isoleringen och betongen med en för hög fuktighet som följd.

Åtgärder: Uppstår problem i konstruktionen behöver ofta en mekanisk sanering utföras.

Återställning sker då med en fuktsäker konstruktion, företrädelsevis en mekaniskt ventilerad konstruktion för att förhindra att lukter som kan ligga kvar i betongen inte skall kunna påverka boendemiljön efter åtgärden. 

Uteluftsventilerad krypgrund

Problemen vanligast på sensommaren. Grundorsaken till problem i uteluftsventilerad krypgrund är att den ventileras med luft utifrån. Under de perioder då det är varmare ute än inne i grunden ökar den relativa fuktigheten i utrymmet. När det därtill sker ett tillskott av vatten från mark och material hamnar den relativa fuktigheten mycket högt vissa perioder.

Åtgärder: Åtgärderna vid problem i krypgrund bestäms främst av hur omfattande skadorna är, och hur långt in i konstruktionerna man har fått problem. En verksam åtgärd är installation av avfuktare med övervakningsenhet. Man kan säga att åtgärderna sträcker sig från att kontrollera klimatet till att byta angripna konstruktionsdelar. 

Kallvind

Problem på vindar hänger ofta ihop med ventilationsgraden på inomhusluften. Om det finns brister i allmänventilationen samt otätheter i vindsbjälklaget, finns det en ökad risk att fukt ”rymmer” upp på vinden och orsakar problem i form av förhöjd fuktighet och i svårare fall även kondens.

Åtgärder: Se över allmänventilationen. Gärna mekanisk ventilation av våtrum i bostaden vilket minskar fuktlasten från boendemiljön. Om problemen uppstått efter en tilläggsisolering av vindsbjälklaget: minska tilläggsisoleringen.

Varje riskkonstruktion har sin värsta årstid. Uteluftsventilerade krypgrunder t ex är ur fuktsynpunkt värst på sommaren, vindar på vintern.

Är ditt hus i riskzonen? Så här kan du göra en första koll:

• Kontrollera ritningar efter ovan nämnda fuktkritiska konstruktioner.
• Använd dina sinnen. Hur luktar det?
• Hur ser det ut?
• Rådgör med fackman om du är osäker

Fuktproblem kan avhjälpas, både med förebyggande åtgärder och med skadesanering om den inträffat. För var och en av riskkonstruktionerna ovan finns det åtgärder att sätta in (se skisserna).

Här är vad du bör tänka på i första hand. Rådgör med fackman om du är osäker:

• Förebygg fuktskador genom att kontrollera och inspektera ditt hus.
• Var uppmärksam på förändringar i din fastighet, inspektera din vind eller din krypgrund med jämna mellanrum.
• Var vaksam på färgförändringar, ”ludd” mm.
• Städa krypgrunden eller källaren. Låt inte gammal bråte ligga framme. Rent och torrt skall det vara, inget organiskt material mot ”kalla” ytor!
• Se till att utrymmen där man producerar fukt t e x badrum, tvättstuga mm har en väl fungerande frånluftsventilation.
• Se över ventilationen i din fastighet, tänk på att allmänventilationens funktion är beroende av både till och frånluft.
• Den mängd luft man tar ur en boende miljö bör tas in i fastigheten på ett kontrollerat sätt.
• Om du skall tilläggsisolera ditt vindsbjälklag, tänk då på att du kommer att ”kyla” yttertakskonstruktionen. Om man isolerar för mycket kan det uppstå omfattande skador på yttertaket.
• Om du noterar avvikande eller konstiga lukter, kontakta då en fackman som kan hjälpa till att hitta orsaken.
• Var vaksam när större ingrepp skall utföras i fastigheten, förändringar i temperatur har ofta stor inverkan på konstruktioner och material.

Det är då viktigt att förändringarna i fastigheten får ”positiva” effekter på byggnadens konstruktioner

Ett stuprör mynnar ut vid grunden där marken också lutar in mot huset. Under busken bildas en vattenansamling.

RF = Relativ luftfuktighet. Anger mängden vatten i luft i förhållande till den maximala möjliga mängden vid en given temperatur. Anges i %. 

I Sverige är årsmedelvärdet utomhus drygt 80% RF.

Fuktkvot = Anger mängden vatten i förhållande till mängden torrt material. Anges i %.

Fuktkritiska gränsvärden = Generellt sätts den undre gränsen för att en mikrobiell skada ska kunna uppstå vid 70-75% relativ fuktighet, vilket motsvarar ca 15-17% fuktkvot i trä. Fuktkvotsgränsen är inte entydig utan varierar något med materialets densitet.

Organiskt material = I byggnadssammanhang oftast trä och träbaserade material Ex. pappen på en gipsskiva, asfaboard och masonitskivor.

Mikroorganismer = Bakterier, mögelsvampar och rötsvampar.

Tryckimpregnerat virke användes ofta i bostadshus byggda under 70- och 80-talen då genom att syllen fästes direkt i anslutning till golvplattan eller grunden, vid många tillfällen även utan att man använde fuktspärr. Det impregnerade virket var av sådant materialet som efter en tid utsöndrar en speciell unken lukt som accentueras mer och mer. Odören sätter sig fast i bl. a kläder, möbler, tyger, mm. Numera används inte dessa byggmetoder och husen ventileras bättre, det finns dock fortfarande problemhus.

Under de senaste 20 åren har det blivit allt mer bekant, att just 70- och 80-tals hus i större utsträckning drabbas av fukt- och luktproblem. Anledningen till detta är bl.a. användning av vissa material, produktionsmetoder och konstruktioner. Ett för högt tempo vid byggandet inbjöd dessutom till slarv och fusk. 

Många material fungerar utmärkt så länge de är torra men de angrips snabbt av röta när de utsätts för fukt, och inte har möjlighet att ventileras. Exempel på sådana material är trä och träbaserade produkter t.ex. spånskiva, träfiberskiva (masonit), asfaboard och papper. 

Här följer exempel på problemområden:

Fuktig betongplatta och krypgrund p.g.a. dålig dränering och ventilation. 
Syllar av tryckimpregnerat virke, vilka i fuktigt tillstånd avger hälsovådliga gaser. 
Undermålig eller avsaknad av fuktspärr under syllen. 
Felaktig placering av syllen, ingjuten. 
Olämpliga och fuktkänsliga material i stomme ex. spånskiva, asfaboard . 
För liten eller obefintlig luftspalt mellan stomme och tegelfasad. 
Slarv vid murning, spillbruk i luftspalt som täpper till och leder in vatten. 
Plast på fel ställe, med kondensation och röta som följd. 
Dålig ventilation, låg luftomsättning, avsaknad av tilluft, frånluft och överluftning mellan rum.

Att åtgärda en fuktskada i husets grundläggning har länge varit en dyr historia oavsett om det gällt källare, platta på mark eller en krypgrund.  Fukt i grunden kanske inte känns så farligt men det kan ställa till med en rad problem. Virke kan slå sig och golv resa sig; rötsvampar kan angripa bärigheten i virket, bakterier kan växa och sprida dåliga lukter och framför allt, mögel kan skapa ett ”sjukt hus” som gör invånarna sjuka
och som omöjliggör en försäljning av huset. 

Nya forskningsrön pekar mot att mögel är mycket allvarligare än vi tidigare trott. Att mögel kan ge upphov till allergier har
varit känt länge men nu kommer också tydliga indikationer på att mögel och fuktkänsliga bakterier kan ge toxiska reaktioner och framkalla sjukdomar. Studier har visat på en rad negativa effekter, bland annat påverkan på lungor, hud och immunförsvar. Precis som med bilavgaser och luftföroreningar är effekterna särskilt svåra hos människor som redan har andra besvär. Trötthetskänslor, förtida åldrad hud, rinnande näsa, återkommande hosta är symptom som ofta rapporteras i samband med sjuka hus. 

En svårt skadad grund kan kosta uppåt 300 000 kr att reparera, (men detta beror på skadorna omfattning och husets storlek), en kostnad som vanligen inte täcks av din hemförsäkring. Att slarva med grunden kan alltså både kosta er hälsa och dyra pengar. 

Är grunden fuktig? Det är numera mycket lättare att själv konstatera om fuktigheten är för hög i grunden med hjälp av så kallade Probiksindikatorer (från Alfasensor). En Probiksindikator är en liten avlång filtkudde som är kemiskt behandlad så att den byter färg från vit till blå när den utsätts för alltför hög luftfuktighet under tillräckligt lång tid. Den vanligaste indikatorn börjar reagera vid 75 procents luftfuktighet och vid den nivån tar det 16 dagar för hela indikatorn att bli blå. Det finns också en indikator för 85 procents luftfuktighet. Vad är då för hög luftfuktighet sammanhanget? Tidigare angavs ofta 75 procent relativ luftfuktighet som nivå för mögelgräns. Det är sant att vissa mögelsorter kan växa redan vid 75 procent men det kräver att förhållandena kvarstår under många veckor och att det är närmare 20°C i grunden. Är det istället 10°C krävs det 85 procent för att mögel skall kunna utvecklas - du får således göra bedömningen utifrån maxtemperaturen i grunden. Röta kräver högre relativ fuktighet men kan å andra sidan växa snabbt även vid lägre temperaturer. 

Finns det befintliga skador? Med doftsinnet och synen kan man komma långt i diagnosen på huset. En frisk grund doftar inte, varken mögel, kemikalier eller jord. Dålig lukt kommeroftast från trossbotten i form av mögel eller emissioner av kemikalier eller från grundbotten i form av mögel eller jordbakterier. Mögeldoft (eller ”källardoft” som det ofta kallas) känner du kanske igen från till exempel källare eller komposter. Fuktigt byggmaterial kan ge ifrån sig dofter, särskilt gäller det impregnerat eller behandlat virke samt olika typer av limbundet materialsom spånplattor. Doften är oftast lite skarp och genomträngande. Kryper du runt i grunden kan du också leta efter fukttecken. Det vanligaste är att blindbottenskivorna (i krypgrundens ”innertak”) slagit sig och hänger som hängmattor eller kanske till och med trillat ned. Du kan också titta efter utfällningar av kalk eller salter på grundens murar och naturligtvis efter mögel och rötangrepp i trossbottens undersida. Svartmögel syns bäst om du lyser rakt på materialet medan vitmögel är lättast att upptäcka om du lyser längs med trossbotten med ljusstrålen bort från dig. Observera att mögel inte alltid ger ifrån sig starka dofter; det beror på i vilken livscykel mögelsvampen befinner sig. Under Nya forskningsrön pekar mot att mögel är mycket allvarligare än vi tidigare trott. Studier har visat på en rad negativa effekter, bland annat påverkan på lungor, hud och immunförsvar.

TEXT: PER-ÅKE HULTBERG

80 procent av alla skador på hus är orsakade av fukt. Fuktskadade hus kan ställa till stora hälsoproblem, men det går att kurera dem. I den här artikel kommer du få hjälp och råd om vart du ska vända dig och vad man kan göra för att förebygga problem i husets konstruktion.

Det första varningstecknet är lukten. Den finns där - en kort stund efter man stigit in i huset och sedan är den borta. Men man möter den varje gång man kliver in i huset. Att den försvinner beror på att människans luktsinneceller mättas efter 2-15 sekunder. Men du kan vara säker på att du har problem om kläder och inventarierna också luktar illa. Andra signaler på att du kan ha problem med fukt, mögel och röta är kondens på fönstrens insida, fuktfläckar, röta i trämaterial eller vittrande sten- och putsmaterial. Problemet är att en mögelskada inte alltid är synlig för ögat.

Skrämmande fakta visar att 80 procent av alla skador på hus är orsakade av fukt. Men det är inte åldern på ett hus som orsakar fuktskador, däremot husets konstruktion. Det vanligaste är att hus byggda senare än 1960 har problem. Detta beror bl a på ändrade byggmetoder, nya byggnadstekniska lösningar och nya byggnadsmaterial.

Man bör vara extra uppmärksam på om huset är grundlagt med betongmatta på mark, huset har krypgrund eller torpargrund som ventileras med utomhusluft eller har inredd källare. Statistiken visar att dessa konstruktioner oftare än andra leder till problem med fukt och mögel. I synnerhet konstruktionen platta på mark vilken var vanlig under början av 70-talet.

- Nio av tio hus byggda under 70-talet med platta på mark och där isoleringen ligger över plattan har sannolikt någon form av fuktskada i husets konstruktion.  Men mögel kan också var ett resultat av en vattenskada, små läckage genom tätskikt eller inbyggd fukt.

Tror du att du har fuktproblem i ditt hus? Kontakta en besiktningsman med kunskap om fuktproblem, vid t ex. en överlåtelsebesiktning görs vanligtvis enbart en sk. okulärbesiktning, dvs använder enbart synen. För att en fuktutredning ska vara fullständig kommer konsulten behöva bryta loss golvsocklar och ta prover, dra fram spisen och borra hål under den. Han mäter och han luktar. Proverna tar han med och skickar på analys. Den konsult du anlitar hjälper också till med att inhämta anbud och följer arbetet fram till slutbesiktning om du inte väljer att kontakta Byggskadeteknik direkt.

• Hus byggt med platta på mark:
• Marken bör luta från huset. Annars rinner vattnet mot huset vid regn.
• Kontrollera att vattnet från stuprören inte rinner ut mot huset
• Husets källare bör ej vara inredd med trä i kontakt med ytterväggar eller betonggolv eftersom det kan leda till fuktproblem. Klinker är däremot bra att använda i källare under förutsättningen att den ligger på betong.
• Rabatter och planteringar närmast huset håller fukt och ökar risken för skador.

Hus med krypgrund

• Alla punkter som ovan.
• Gör krypgrunden tät.
• Städa på marken. Lägg dit en plastfolie som hindrar markavdunstning.

Redigerad artikel av Elisabet Broomé, viivilla.se dec 2000.